Detta är del två av två delar i min genomgång av ett alternativ till den omöjliga skuldvalutan. Del 1 finns här.

7. Kredtitgivning

EKR adderas alltså automatiskt på konton enligt ovan. Banken bör kunna låna ut en del av dessa sparade EKR enligt FRB-principen (fractional reserve banking). Dessa lån kan inte ges mot ränta, av två skäl. För det första är ränta en aspekt av en tillväxande ekonomi, vilket är uteslutet enligt GF. För det andra skulle en sådan tillväxt av skuldmängden utan tillväxt av valutamängden som sagt leda till utmätningar baserat på obetalbar skuld, med åtföljande samhällskollaps, och intet vore vunnet av vår valutareform. Istället för ränta tas en engångsavgift, säg 3%, upp av låntagaren, som alltså måste betala tillbaka 103 EKR vid ett lån på 100 EKR. Amorteringsfria lån kan naturligtvis inte förekomma.

Men, undrar ni kanske, innebär inte FRB ett skapande av valuta ur intet?

Nej. Under förutsättning att FRB inte tillåts skapa valuta. Detta kan ordnas genom att definiera "primärkonton", där valuta skapas via energigenerereing, enligt ovan. Pengar kan lånas enligt FRB från "primärkonton" till "sekundärkonton". Från dessa kan inge pengar lånas fraktionellt, utan endast användas till konsumtion.

Valuta utan reell myntfot (t.ex. skuldvaluta) innebär ett skapande av valuta ur intet. FRB, enligt reglerna ovan, innebär egentligen bara ett smörjmedel för ekonomin.

Vilken ”energi” är det då som lånas?

Det är, i princip, pulser av energi som lånas. Det centrala exemplet på pulsad energi är den nu pågående (men hastigt avklingande) fossilenergipulsen, som gett upphov till industrialiseringen.

Det är logiskt att låna högvärdig, koncentrerad energi (och att låna energi motsvaras alltså i vårt system av att låna EKR, tack vare energimyntfoten) idag, använda den till investeringar som bara kan göras med pulsad energi (järnvägar, vindkraftverk, osv, osv), och sedan återbetala lånet i form av energibesparingar (järnvägar) eller energigenerering (vindkraftverk). Detta är naturligtvis vad vi bör ägna vår sedan årmiljoner sparade fossila energipuls åt, enligt GF.

Vi upptäcker alltså att bankerna förlorar både räntan och senioraget som inkomstkälla, och lämnas i princip endast med engångsavgifterna för långivning. Detta gör att bankernas profiter kommer förångas, vilket är logiskt med tanke på att banker som sagt inte producerar något av värde, och alltså inte bör belönas som om de gjorde det.

Bankväsendet kan istället omorganiseras till lokala, icke-vinstdrivande stiftelser/kooperativ, för att hantera valuta-energibokföringen och ställa ut krediter för investeringar. Kort sagt, att göra vad banker borde göra, som bidragande delar till ett fungerande samhälle.

8. Livscykel

Låt oss jämföra två tillverkare av trådbussar, A och B, samt en dieselbusstillverkare C. Låt oss betrakta kostnaderna i EKR (=energi) för tillverkning (Et), årskostnaden för bruk och underhåll (Ebu). Låt oss addera årsvis CO2-skatt. Låt oss vidare betrakta årsvis inkomst av biljettförsäljning (Ei) och inkomst vid försäljning av trådbussen till återvinning (Eå). Låt oss även addera förväntat livslängd i år (L). Minns, att med en energimyntfot återspeglas dessa storheter direkt i balansräkningen som kanske (arbiträra värden inlagda naturligtvis) ser ut som följer:

*I denna enkla modell har jag inte lagt in hur (enligt GF) Ebu för dieselbussen kommer tilltaga år för år, och inte heller att Ei blir 0 för dieselbussen de dagar (fler och fler under L) då den måste stå stilla p.g.a bränslebrist, allt enligt GF.

Observera nedersta raden. Detta är det avgörande för vilken buss man investerar i. Men, undrar ni kanske, vem skall räkna ut den nedersta raden? Något centralt verk?

Nej.

Vad som behövs är en i realtid parallelberäknande mekanism som tar hänsyn till all tillgänglig information och aktivt söker information angående (t.ex.) Eå där sådan saknas. Vilken entitet kan vi överantvarda denna beräkningstyngd på?

Just det. Den fria marknaden. Att centralstyrning av ekonomier inte fungerar, har vi ju tillräckligt med exempel på genom historien, inte minst idag, dag för dag, i de kollapsande, hårt centralstyrda (centralbanker) euro- och dollarvalutaområdena.

En san till angående livscykelanalysen ova: notera att centralplaneringsåtgärder som "ränta", "värdeminskning av valuta", osv inte dyker upp i analysen. Systemet gynnar alltså fritt företagande eftersom spelreglerna är stabila och valutans värde (1 EKR = 1 Wh) är stabila.

9. Dagens ”skulder”

Inuti systemet av skuldvaluta är, som sagt, dessa ”skulder” obetalbara. Det finns vidare en otäck kristen-västerländsk emotionell botten i ordet ”skuld”; det antyder ju att den som satt sig i ”skuld” har gjort något ”fel”. Ordet innehåller inte, varken etymologiskt eller emotionellt, någon ledtråd om sanningen, som ju är att den som satt sig i ”skuld” endast gjort sin samhällsplikt i en reellt tillväxande ekonomi, nämligen att öka mängden valuta (eftersom skuld och valuta som sagt skapas samtidigt i skuldvalutan).

Går vi ut ur systemet av skuldvalutan (S) ser vi dock tydligt hur det förhåller sig. Detta öppnar för två möjligheter.

Antingen efterskänkes alla skulder.

Eller också (mer sannolikt kanske) låter vi växelkursen S / EKR sättas av utbud och efterfrågan på de respektive valutorna, vilket kommer leda till en mycket låg kvot S / EKR. Så fort man fått tag på en liten mängd EKR kan då alla ”skulder” inom S snabbt betalas, och skuldvalutan kan förpassas till montrar i museers skräckkabinett, där den hör hemma.

Tidigare anställda i den (enligt, bl.a GF) extremt överdimensionerade banksektorn kan börja ägna sig åt värdefulla arbetsuppgifter. Och på sådana arbetsuppgifter lider vi alltså, enligt både GF och KS, ingen som helst brist.

10. Sammanfattning. 

a) Vi inser alltså att en energivaluta med CO2-koppling ger oss verktygen att decentraliserat och demokratiskt anpassa oss till GF.

b) Ett sådant system ger oss också en chans att faktiskt avvärja KS. Vidare ger oss EKR+CO2 verktygen att stegvis avskaffa skuldvalutan utan samhällskollaps.

c) Dessutom ger EKR+CO2 möjligheten att decentralisera ekonomin, och därmed beslutsfattande, och ger på så vis naturlig styrka åt demokrati och frihet.

d) Detta med demokrati och frihet förstärks ytterligare av att medborgare i ett samhälle med EKR+CO2 får helt naturliga och mycket kraftiga incitament att tillägna sig rationellt tänkande baserat på verkligheten på planeten. Detta kan möjligen utgöra den så otroligt efterlängtade motvikten till den hastigt tilltagande fascismen jorden runt.

EKR+CO2 ger oss alltså hopp om att lösa alla de gigantiska och existentiella hot som stirrar demokratin, mänskligheten, planeten, och civilisationen rakt i ögonen – hot som tillväxer för var dag.

Tack för uppmärksamheten.

Vänligen hör av er via mail (zorn08@gmail.com) eller här på bloggen för en pdf-version av del 5.

Tillägg: Jag har förtydligat punkt 7 ovan. Tidigare stod det (otydligt) så här:

"Nej. 

Valuta utan reell myntfot (skuldvaluta) innebär ett skapande av valuta ur intet. FRB innebär egentligen bara ett smörjmedel för ekonomin."

Men det är alltså rättat nu.

Som vi sett måste vi obetingat lämna den omöjliga skuldvalutan. Här nedan följer ett förslag på en alternativ valuta.

1. GF&KS

Låt oss först och främst dra oss till minnes förutsättningarna mänskligheten har idag på planeten. Peak Oil har inträffat (2008). Framtiden kommer därför karaktäriseras av decentralisering, lokalsamhällen, och minskad komplexitet. Negativ reell tillväxt kommer utlösa hyperinflation i skuldvalutasystem. Låt oss kalla allt detta för Grundförutsättningen (GF). Vi kan inte ändra GF. Vi kan däremot påverka hur plågsam omställningen kommer vara.

Vidare leder tilltagande växthuskatastrof till ett allt instabilare klimat med hastigt kollapsande biosfär, inklusive förutsättningar för mänskligt liv/civilisation på planeten. Den centrala drivande kraften i klimatkollapsen är antropogena CO2-utsläpp. Låt oss kalla detta för Katastrofscenariot (KS). Vi kan, möjligen, hejda KS om vi hastigt kan minska CO2-utsläpp, samt hjälpa planeten binda CO2 från atmosfären.

Vilket för oss till ämnet: mitt förslag på en ny valuta, att ersätta den totalt omöjliga skuldvalutan.

2. Definition

Den nya valutan kallar vi Energikronan (EKR). Den har en energimyntfot, d.v.s en direkt koppling till verkligheten, närmare bestämt är det så att varje EKR motsvaras av 1 Wh, vilket också står tydligt angivet på sedeln.

3. Valutaskapande

Valuta skapas när energi genereras. För att få ett fungerande system föreslår jag att vi kvalificerar detta till följande: Valuta skapas när elenergi (t.ex. 230 V/ 50 Hz) genereras och matas in i ett elnät. Genereringen kan i sin tur ske i allt från en familjeägd vindsnurra, till ett by-ägt vattenkraftverk i den lokala forsen, till ett aktiebolags vågkraftspark utanför västkusten, till statens stora vattenkraftverk i norrlandsälvarna. EROEI kommer tillsammans med CO2-kopplingen (se nedan) att leda till en naturlig glidning mot vind- och vattenkraft. Vilket är högst önskvärt enligt både KS och GF.

Att mäta elflöde är som bekant ganska lätt, allt som behövs är en plomberad elmätare mellan energikällan och nätet. Denna står i radio- eller trådkontakt med den lokala banken – helt analogt med hur t.ex Fortums automatiska elmätare fungerar idag alltså.

Nettoproduktion av el bokförs med skapande av motsvarande mängd valuta på producentens bankkonto.

Vi får alltså med detta ett kraftigt incitament för att öka lokal, decentraliserad elproduktion. Detta är önskvärt med tanke på GF.

4. Valutaförstörande

Valuta förstörs när energi konsumeras. Energi kan som bekant inte förstöras, endast omvandlas till mindre högvärdiga former. Jag föreslår att vi accepterar elektricitet som energi där 1 Wh = 1 EKR, och värme som energi där (t.ex.) 1 Wh = 0,1 EKR; detta speglar det faktum att värme, p.g.a högre entropi, är långt mindre användbar än el, även om energiinnehållet är det samma.

Alltså, jag kan använda en EKR att köpa 1 Wh elektricitet. Om jag vill kan jag använda elen till att producera värme och sälja värmen, men jag går då med förlust om 0,9 EKR / Wh. Det gör jag alltså inte. I den utsträckning jag behöver använda elen till värme konsumerar jag helt enkelt elen utan att försöka sälja värmeenergin vidare. Men klokare är naturligtvis att låta elen utföra nyttigt arbete och på så vis omvandlas till värme. Detta öppnar för decentraliserad, lokal produktion av alla möjliga produkter. Avgörande enligt GF.

Vad händer med den EKR jag skickade till elleverantören?

Den förintas, helt analogt med hur valuta som möter skuld förintas i dagens system. Detta är alltså hur vårt system modellerar det faktum att tidigare tllgänglig energi (elektricitet) nu är otillgänglig energi (värme).

5. Koldioxidkoppling

Koldioxid bör vara förbundet med en avgift. Exakt hur stor får diskuteras, men utgående från att bensin (oktan) innehåller 13 Wh/g och ger 3 g CO2/g vid förbränning skulle jag föreslå (13 / 3 = 4,3) att CO2-utsläpp kostar 4,3 EKR / g. Denna kostnad tas lämpligen upp som kommunal skatt (kan diskuteras, men decentraliserad skatteuppbörd är naturligt enligt GF) vid köp av bensin.

Syftet med CO2-kopplingen är flerfaldigt:

5.1 Att undvika att man köper bensin för att driva en elgenerator och sälja el. Det vore ju nämligen ett vansinnigt slöseri med världshistoriens största skatt, oljan., vilken som bekant används bättre till plaster, organisk kemi, etc, etc. Att styra bort oljeförbrukning från slösaktigt uppeldande är önskvärt enligt GF.

5.2 Att minska förbränningen av alla former av fossilt kol. Detta är avgörande för KS.

5.3 Att främja CO2-bindande åtgärder. Exempel på dessa kan vara

5.31 Att gräva ner milat kol (t.ex. för att verka som ett aktivt kolfilter mellan gödslad jord och avrinning till övergödda vatten). Man kan då plantera ny skog som ersättning för den milade, och få ersättning enligt 5.32 nedan. Alternativt säljer man kolet för dess energivärde. Köparen av kolet får då naturligtvis betala in CO2—skatt till (t.ex.) kommunen, skattepengar som används till ersättning för kolbindning enligt 5.32 nedan.

5.32 Att plantera ett träd. Detta kan alltså göras i vinstsyfte: helt enkelt plantera träd och låta dem växa. Det finns bra metoder att inspektera stående skog och uppskatta virkesmängd (och därmed mängden bundet CO2). Skogen ger alltså en avkastning från (t.ex.) kommunen varje år motsvarande hur mycket CO2 som bundits. Skogen måste alltså inte huggas ner för att ge avkastning. Detta är avgörande för KS, men ger även vinster i form av läkande ekosystem, osv osv.

6. Olja

Hur är det med utvinnaren (ibland felaktigt kallad ”producenten”) av den fossila energikolet, oljan t.ex.? Vi kan tänka oss två varianter.

6.1 Utvinnaren av olja samt raffineraren av bensin har inte energimyntfot. De har kvar skuldvalutan, och kommer gladeligen byta dessa (snart värdelösa) papperslappar mot hårdvaluta i form av EKR. Minskande EROEI leder dock obönhörligt till stigande realkostnad i EKR (trots tilltagande gynnsam växelkurs EKR/skuldvaluta när skuldvalutornas hyperinflation tar fart) enligt GF.

6.2 Eller också har de energimyntfot. De kommer då behöva ta betalt för bensinen enligt den energikostnad de har för utvinning + raffinering + ett påslag för profit. Så länge summan av dessa två termer understiger 13 EKR / g kommer folk köpa bensin, men med sjunkande EROEI nås slutligen break-even, och oljeutvinningen avslutas då naturligt. Men innan det har vi haft tid i kombination med ett kraftigt och hela tiden allt kraftigare incitament att lämna oljeberoendet. Vilket är avgörande enligt GF.

Vi tar nu en kort paus för bensträckare och andhämtning. Fortsättning i nästa inlägg.