Direktlänk till inlägg 20 mars 2012

Valutan, del 5. Energimyntfoten (1/2).

Av Anders Limes - 20 mars 2012 21:31

Som vi sett måste vi obetingat lämna den omöjliga skuldvalutan. Här nedan följer ett förslag på en alternativ valuta.


1. GF&KS


Låt oss först och främst dra oss till minnes förutsättningarna mänskligheten har idag på planeten. Peak Oil har inträffat (2008). Framtiden kommer därför karaktäriseras av decentralisering, lokalsamhällen, och minskad komplexitet. Negativ reell tillväxt kommer utlösa hyperinflation i skuldvalutasystem. Låt oss kalla allt detta för Grundförutsättningen (GF). Vi kan inte ändra GF. Vi kan däremot påverka hur plågsam omställningen kommer vara.


Vidare leder tilltagande växthuskatastrof till ett allt instabilare klimat med hastigt kollapsande biosfär, inklusive förutsättningar för mänskligt liv/civilisation på planeten. Den centrala drivande kraften i klimatkollapsen är antropogena CO2-utsläpp. Låt oss kalla detta för Katastrofscenariot (KS). Vi kan, möjligen, hejda KS om vi hastigt kan minska CO2-utsläpp, samt hjälpa planeten binda CO2 från atmosfären.


Vilket för oss till ämnet: mitt förslag på en ny valuta, att ersätta den totalt omöjliga skuldvalutan.


2. Definition

Den nya valutan kallar vi Energikronan (EKR). Den har en energimyntfot, d.v.s en direkt koppling till verkligheten, närmare bestämt är det så att varje EKR motsvaras av 1 Wh, vilket också står tydligt angivet på sedeln.






3. Valutaskapande

Valuta skapas när energi genereras. För att få ett fungerande system föreslår jag att vi kvalificerar detta till följande: Valuta skapas när elenergi (t.ex. 230 V/ 50 Hz) genereras och matas in i ett elnät. Genereringen kan i sin tur ske i allt från en familjeägd vindsnurra, till ett by-ägt vattenkraftverk i den lokala forsen, till ett aktiebolags vågkraftspark utanför västkusten, till statens stora vattenkraftverk i norrlandsälvarna. EROEI kommer tillsammans med CO2-kopplingen (se nedan) att leda till en naturlig glidning mot vind- och vattenkraft. Vilket är högst önskvärt enligt både KS och GF.




Att mäta elflöde är som bekant ganska lätt, allt som behövs är en plomberad elmätare mellan energikällan och nätet. Denna står i radio- eller trådkontakt med den lokala banken – helt analogt med hur t.ex Fortums automatiska elmätare fungerar idag alltså.




Nettoproduktion av el bokförs med skapande av motsvarande mängd valuta på producentens bankkonto.




Vi får alltså med detta ett kraftigt incitament för att öka lokal, decentraliserad elproduktion. Detta är önskvärt med tanke på GF.


4. Valutaförstörande

Valuta förstörs när energi konsumeras. Energi kan som bekant inte förstöras, endast omvandlas till mindre högvärdiga former. Jag föreslår att vi accepterar elektricitet som energi där 1 Wh = 1 EKR, och värme som energi där (t.ex.) 1 Wh = 0,1 EKR; detta speglar det faktum att värme, p.g.a högre entropi, är långt mindre användbar än el, även om energiinnehållet är det samma.


Alltså, jag kan använda en EKR att köpa 1 Wh elektricitet. Om jag vill kan jag använda elen till att producera värme och sälja värmen, men jag går då med förlust om 0,9 EKR / Wh. Det gör jag alltså inte. I den utsträckning jag behöver använda elen till värme konsumerar jag helt enkelt elen utan att försöka sälja värmeenergin vidare. Men klokare är naturligtvis att låta elen utföra nyttigt arbete och på så vis omvandlas till värme. Detta öppnar för decentraliserad, lokal produktion av alla möjliga produkter. Avgörande enligt GF.


Vad händer med den EKR jag skickade till elleverantören?


Den förintas, helt analogt med hur valuta som möter skuld förintas i dagens system. Detta är alltså hur vårt system modellerar det faktum att tidigare tllgänglig energi (elektricitet) nu är otillgänglig energi (värme).










5. Koldioxidkoppling

Koldioxid bör vara förbundet med en avgift. Exakt hur stor får diskuteras, men utgående från att bensin (oktan) innehåller 13 Wh/g och ger 3 g CO2/g vid förbränning skulle jag föreslå (13 / 3 = 4,3) att CO2-utsläpp kostar 4,3 EKR / g. Denna kostnad tas lämpligen upp som kommunal skatt (kan diskuteras, men decentraliserad skatteuppbörd är naturligt enligt GF) vid köp av bensin.





Syftet med CO2-kopplingen är flerfaldigt:




5.1 Att undvika att man köper bensin för att driva en elgenerator och sälja el. Det vore ju nämligen ett vansinnigt slöseri med världshistoriens största skatt, oljan., vilken som bekant används bättre till plaster, organisk kemi, etc, etc. Att styra bort oljeförbrukning från slösaktigt uppeldande är önskvärt enligt GF.




5.2 Att minska förbränningen av alla former av fossilt kol. Detta är avgörande för KS.




5.3 Att främja CO2-bindande åtgärder. Exempel på dessa kan vara




5.31 Att gräva ner milat kol (t.ex. för att verka som ett aktivt kolfilter mellan gödslad jord och avrinning till övergödda vatten). Man kan då plantera ny skog som ersättning för den milade, och få ersättning enligt 5.32 nedan. Alternativt säljer man kolet för dess energivärde. Köparen av kolet får då naturligtvis betala in CO2—skatt till (t.ex.) kommunen, skattepengar som används till ersättning för kolbindning enligt 5.32 nedan.




5.32 Att plantera ett träd. Detta kan alltså göras i vinstsyfte: helt enkelt plantera träd och låta dem växa. Det finns bra metoder att inspektera stående skog och uppskatta virkesmängd (och därmed mängden bundet CO2). Skogen ger alltså en avkastning från (t.ex.) kommunen varje år motsvarande hur mycket CO2 som bundits. Skogen måste alltså inte huggas ner för att ge avkastning. Detta är avgörande för KS, men ger även vinster i form av läkande ekosystem, osv osv.







6. Olja

Hur är det med utvinnaren (ibland felaktigt kallad ”producenten”) av den fossila energikolet, oljan t.ex.? Vi kan tänka oss två varianter.




6.1 Utvinnaren av olja samt raffineraren av bensin har inte energimyntfot. De har kvar skuldvalutan, och kommer gladeligen byta dessa (snart värdelösa) papperslappar mot hårdvaluta i form av EKR. Minskande EROEI leder dock obönhörligt till stigande realkostnad i EKR (trots tilltagande gynnsam växelkurs EKR/skuldvaluta när skuldvalutornas hyperinflation tar fart) enligt GF.




6.2 Eller också har de energimyntfot. De kommer då behöva ta betalt för bensinen enligt den energikostnad de har för utvinning + raffinering + ett påslag för profit. Så länge summan av dessa två termer understiger 13 EKR / g kommer folk köpa bensin, men med sjunkande EROEI nås slutligen break-even, och oljeutvinningen avslutas då naturligt. Men innan det har vi haft tid i kombination med ett kraftigt och hela tiden allt kraftigare incitament att lämna oljeberoendet. Vilket är avgörande enligt GF.













Vi tar nu en kort paus för bensträckare och andhämtning. Fortsättning i nästa inlägg.


















 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Anders Limes - 25 oktober 2015 15:49

    Invandringen till Sverige slår, som bekant, alla rekord. Nedan tankar om detta.   1. Syfte   Vilket syfte invandringen har för våra ägare (”eliten”) finns det olika uppfattningar om. En gör gällande, att den drivande dynam...

Av Anders Limes - 9 juli 2015 11:30

Jag har varit borta från bloggen ett tag, som ni säkert har märkt.   Orsaken är, att jag har ägnat all min energi åt att istället bygga en framtid åt mig och min familj - genom att skaffa gård, djur, kunskaper, nätverk, osv är vi nu på en kurs so...

Av Anders Limes - 25 juni 2012 21:24

Det djupa och egentliga syftet med Euron - liksom med all skuldvalutor - är att möjliggöra bankirernas stöld av fokens egendom, som vi tidigare gått igenom. Vi minns även, att det bankirkontrollerade NATO med stöd av det bankirkontrollerade Sverig...

Av Anders Limes - 24 juni 2012 20:19

För inte så länge sedan tog jag ett spadtag i den hundraåriga rabatten av såpnejlikor. Det var svårt, tungt att komma nedåt med spaden, men efter mycket hackande lyckades jag bända upp en fyrkant jord. Och då såg jag orsaken till motståndet: he...

Av Anders Limes - 19 juni 2012 21:23

Stuxnet är samtidens bästa datorvirus. Det är helt enkelt en fantastisk skapelse, en tour de force i destruktivitet. Vi känner numera till en hel del om Stuxnet. Det är ganska stort för att vara ett virus, en halv megabyte, men det är sannerl...

Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7 8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2012 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards