Direktlänk till inlägg 2 april 2012
Vi kommer nu (har du inte läst del 1 ännu så finns den delen här) till symtomen. Två huvudsymtom finns:
1. Pengar ”blir värda” mindre, d.v.s en given mängd sedlar går över tid att byta mot allt mindre värde.
2. Saker ”blir dyrare”, d.v.s en given sak kommer över tid kosta allt fler sedlar att införskaffa.
Vad som sker är alltså att vår gamla bekanta, kvoten
ökar, vilket som sagt är det centrala symtomet på inflation.
Det finns en konstruktion kallad KPI som påstås mäta denna kvot genom att definiera en ”korg” av varor och indexera hur mycket pengar som krävs för att inhandla denna korg. KPI är alltså inte inflation, utan ett konstruerat mått på symtomen av inflationen. Det finns emellertid flera skäl till att KPI misslyckas totalt att mäta dessa symtom (för att inte tala om att mäta själva den underliggande monetära inflationen), bl.a.:
1. Faktiska priser för hus och lägenheter ingår inte, endast ”månadskostnad”, d.v.s en stigande ränta, som dämpar priserna och alltså leder till minskning av vårt centrala inflationssymtom, pengar/varor, kommer att höja KPI p.g.a stigande månadsvis räntekostnad. Omvänt kommer en sjunkande ränta, som höjer vårt centralsymtom, att sänka KPI.
2. ”Korgen” viktas enligt vad som kallas ”hedonism”, vilket innebär att vissa kapitalvaror, t.ex bilar, antas öka sitt värde mer än de ökar sitt pris. Alltså, en ny bil är dubbelt så dyr som en gammal. Kommer det att höja KPI? Nej, för denna nya bil antas vara > 2 ggr så bra som den gamla, dvs ha ett värde som är > 2 ggr så högt som den gamla, och KPI kommer då att sjunka tack vare ”hedonistisk viktning”.
3. I korgen viktas sällanvaror som bilar och hemelektronik in på ett liknande sätt som dagligvaror som energi, mat. Det betyder att de senaste årens priskrig på hemelektronikmarknaden (vilket slagit ut minst en stor återförsäljare) har vägt upp det hastigt stigande energi- och matpriserna. Men i verkligheten köper en människa mat och energi långt före hon köper en ny TV eller en ny bil.
4. KPI innehåller inte någon uppskattning av kvaliteten hos förbrukningsartiklar. Betrakta ett par skor som på 70-talet kostade 200 kr och fortfarande idag, efter ett par omsulningar och regelbunden smörjning med läderfett, är fullt funktinabla. Jämför dessa med ett par plastskor för 200 kr köpta idag och med en maximal livslängd om två-tre månader. Prisstegringen på läderskorna (kanske går att få tg i motsvarande för 2000 kr idag) med hög kvalitet leder inte till någon stegring i KPI, eftersom KPI utgår ifrån att konsumenterna byter till billigare alternativ (= sämre kvalitet) när priserna går upp.
5. Osv, se andra texter angående felaktigheterna i KPI.
Trots dessa absurda felaktigheter används KPI dagligen, och man påstår att ”inflation”, i verkligheten avses då alltså endast ”KPI-inflation”, är kanske 3,3 %. Detta ställs i relation till Riksbankens ”inflationsmål”, dvs ”mål” för KPI-inflationen, på (för närvarande) 2 +/-1 %.
Man vill mörka inflationen (se nedan), därför är KPI-måttet grovt förfuskat enligt ovan. Trots detta är KPI de senaste året > 3%, framförallt pga stigande energikostnader (Peak Oil). Men KPI ligger ändå långt långt under den faktiska ökningen av Mx. Hur kan det vara så? Hur förfuskat KPI än är måste det ju mäta någonting?
Svaret är, att den ökande pengamängden inte gått till människor (alltså, inte gått till löneökningar, som ökar den nominella köpkraften, och höjer priserna, och ökar centralsymtomet ovan) utan till banker, närmare bestämt, pengaökningen har gått till att blåsa upp vår gigantiska bostadsbubbla. Och KPI-måttet har alltså (bland annat) den finessen att just ökning av priset på bostäder inte ingår; vi har alltså kunnat blåsa upp bostadsbubblan (ett symtom på inflation) utan att det märks i det enda officiellt sanktionerade inflationsmåttet.
Varför har pengarna inte gått till löneökningar? På grund av NAIRU. NAIRU (non-accelereating inflation rate of unemployment, även här krävs alltså att vi tillfälligt accepterar att säga ”inflation” istället för ”centralsymtomet på inflation”). NAIRU kallas på svenska jämviktsarbetslöshet. Det är den mängden arbetslöshet som leder till att löneökningar på arbetsmarknaden inte sticker iväg uppåt, vilket som sagt skulle leda en löne-prisspiral, vilket skulle öka centralsymtomet på inflation.
Vi har i Sverige använt flera tekniker för att upprätthålla NAIRU, t.ex invandring (vilken naturligtvis kan försvaras av t.ex humanitära skäl – men det är inte det som avses här, utan endast invandringens effekt på NAIRU). En annan teknik har varit att avskaffa värnplikten, vilket satt 40 000 personer / år på arbetsmarknaden istället för i gröntjänst i skogen.
”Inflation” i och för sig äter inte upp några lån. Det som gör att en lånebörda kan minska är att kvoten disponibel inkomst/lånebelopp ökar. Under 70-talet förelåg en mycket uttalad KPI-inflation, som var en yttring av den uppåtstigande löne-prisspiral som då förelåg, vilket var en av orsakerna till att statsmakterna genomdrev den arbetskraftsinvandring som Sverige då hade (och alltså, fortfarande har). Löneökningar på upp till 10% per år var det som åt upp 40-talisternas lånebörda, inte ökningen av pengamängden (inflationen) per se.
Kan dagens skuldsatta förvänta sig en liknande utveckling?
Tyvärr inte.
Förutsättningarna för en ny sådan löne-prisspiral är i dagsläget nämligen i princip obefintliga, av bl.a följande skäl:
a) KPI-måttet är korrumperat just för att underskatta prisökningar, eftersom man på så sätt kan hålla nere löneökningar.
b) NAIRU-dynamiken bidrar till att undertrycka en löne-prisspiral.
c) ”Globaliseringen” utsätter svensk arbetskraft för tilltagande priskonkurrens från andra delar av världen med lägre löner.
d) När den svenska skuldbubblan spricker, och det blir Sveriges tur att svälja IMFs beska ”frihandels”-medicin som villkor för ”hjälp”, då blir vi tvungna att avskaffa våra sista skyddstullar, vilket slutligen kommer avskriva möjligheten till ökande reallöner.
Alltså. Genom NAIRU hålls löneökningar låga,, vilket tillsammans med låga räntor håller KPI-”inflationen” låg. Denna låga KPI-ökning gör också att den sanna monetära inflationen kan fortgå obehindrat, vilket, eftersom det är de privata bankerna som står för 92% av vårt valutaskapande (med en kapitaltäckningsgrad på 8%), gör att de privata bankernas oerhörda inkomster av ränta och utmätning baserat på sitt skuldvalutaskapande kan fortsätta öka.
Vilket alltså är syftet med både NAIRU och det vilseledande KPI-måttet.
Vi fördjupar oss i konsekvenserna av allt detta i nästa inlägg.
Invandringen till Sverige slår, som bekant, alla rekord. Nedan tankar om detta. 1. Syfte Vilket syfte invandringen har för våra ägare (”eliten”) finns det olika uppfattningar om. En gör gällande, att den drivande dynam...
Jag har varit borta från bloggen ett tag, som ni säkert har märkt. Orsaken är, att jag har ägnat all min energi åt att istället bygga en framtid åt mig och min familj - genom att skaffa gård, djur, kunskaper, nätverk, osv är vi nu på en kurs so...
Det djupa och egentliga syftet med Euron - liksom med all skuldvalutor - är att möjliggöra bankirernas stöld av fokens egendom, som vi tidigare gått igenom. Vi minns även, att det bankirkontrollerade NATO med stöd av det bankirkontrollerade Sverig...
För inte så länge sedan tog jag ett spadtag i den hundraåriga rabatten av såpnejlikor. Det var svårt, tungt att komma nedåt med spaden, men efter mycket hackande lyckades jag bända upp en fyrkant jord. Och då såg jag orsaken till motståndet: he...
Stuxnet är samtidens bästa datorvirus. Det är helt enkelt en fantastisk skapelse, en tour de force i destruktivitet. Vi känner numera till en hel del om Stuxnet. Det är ganska stort för att vara ett virus, en halv megabyte, men det är sannerl...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 | 3 | 4 |
5 | 6 |
7 |
8 |
|||
9 |
10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | |||
16 | 17 |
18 | 19 |
20 | 21 | 22 |
|||
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
28 | 29 | |||
30 |
|||||||||
|