Vi undersökte i "Valutan del 1" och del 2 vad valuta historiskt har varit och hur den uppkommit. Där gick vi också igenom viktiga begrepp som inflation (som beskrivs mycket utförligare här), seniorage (seignorage), och fractional reserve banking. I del 3 tog vi nästa steg och diskuterade hur valutasystemet idag fungerar.

Jag vill först kommentera del 3 ytterligare. Jag angav en formel för valutaexpansionen, där som sagt V är den totala mängd valuta som kan skapas av en valutainjektion x från centralnabken, över ett kapitalkrav på y. Formeln känner ni alltså igen:

Denna formel hade gällt rakt av, om man bestämt sig för att hela mängden av bankens samtliga låntagare hade en risk att gå i konkurs (vilket ju alltså avskriver lånet med en resulterande förlust för banken).

Men en sådan ordning, som är självklar för normalt tänkande människor, är naturligtvis alldeles för balanserad för bankirerna och deras samhällsförstörande skuggspel. Framförallt eftersom en sådan ordning lägger en gräns för hur mycket valuta banken kan skapa; banken måste i så fall alltid hålla kvar 8 kr i kapital för varje 100 kr den skapar. En sådan regel syftar alltså till att begränsa bankirernas förmåga till att förstöra valutans värde genom inflation, vidare att begränsa deras möjlighet att låsa fast hederligt arbetande människor i livslångt skuldslaveri, och framförallt minskar den bankirernas möjlighet att fortsätta berika sig utan att utföra något arbete, via ränta och utmätning.

Alltså har bankirerna (minns, att allt som har med bankregler att göra i princip beslutas av den fullkomligt ickedemokratiska och insynsfria centralbanken för centralbanker, BIS i Basel) manövrerat runt denna regel, och gjort vad de kunnat för att minska dess effekter. De har därför klurat ut följande komplikation: de anger att olika lån har olika stor ”risk”. Därefter har de hittat på en uppsättning så kallade ”riskvikter” för olika lån. Enligt nuvarande regelverk (”Basel II”) har t.ex ett bostadslån en ”riskvikt” om 35%.

Låt oss föreslå att banken Z skall låna ut 1 miljon till Adam som skall köpa en bostadsrätt. Hur mycket valuta behöver banken äga för att kunna hosta upp en miljon till Adam? Jo:

Bolånet har en riskvikt om 35%. 350 000 kr av miljonen anses alltså (av BIS) bära någon slags risk överhuvudtaget. Det är alltså bara på dessa 350 000 kr som banken måste ha kapitaltäckning. 8 % av 350 000 ger 28 000 kr, och för att ”låna ut” (d.v.s. skapa) 1 000 000 kr behöver banken endast ha 28 000 kr i eget kapital. Vi tar det en gång till:

För att skapa 1 000 000 kr valuta och -1 000 000 kr i skuld att använda till att fortsätta blåsa upp bostadsbubblan och sätta bolåneslaven i livslång skuld behöver banken endast 28 000 kr. Resterande 972 000 kr skapar banken ur ingenting. (Nej. Verkligheten är ännu värre. Se tillägget längs ned.)

Tänk dig själv: du tillverkar något som alla behöver och alla vill ha, du är en del i ett kartellliknande oligopol, och du skapar varan i fråga (valuta) med en knapptryckning. Klart bättre än att arbeta för sitt uppehälle!

Tänk på det nästa gång du läser i Bonniermedia (Se sid 10-11 i denna rapport för illustration av mediesverige idag - Schibstedtsfären är faktiskt klart mindre inriktad på renodlad bankpropaganda, allra mest gäller detta kanske Anders Cervenka) att banken måste skydda sina sparares medel och inte låna ut dessa hursomhelst. Detta är alltså missvisande, minst sagt: banken skapar skuldvalutan, och lånar förvisso ut den mot ränta, men lånar förvisso inte denna valuta från någon annan. Som sagt: Banken bara skapar den, ur intet, med en knapptryckning.

Hur motiveras då detta med riskvikter? Jo, man hävdar att ett bolån har obefintlig risk eftersom lånebetalningarna är det sista man ger upp innan man går i personlig konkurs. Vidare hävdar man, att priset på bostadsrätten är detsamma som "marknadsvärdet", eftersom priset på bostadsrätten har satts i en ”auktion” där ett antal ”budgivare” tävlar om ”att vinna budgivningen” - d.v.s man försöker övertrumfa varandra med bankens orättfärdigt skapade skuldvaluta om vem som skall få nöjet att betala mest ränta till banken för att hyra (just det, de facto hyr du från banken) ett klubbmedlemskap i en bostadsrättsförening. Som sagt - pris och värde skall aldrig, aldrig blandas samman. Aldrig någonsin.

Banken (och mäklarna) har det alltså mycket bra förspänt. Utan att skapa någonting av värde får de rida snålskjuts på arbetande människor genom att hetsa dessa mot varandra i riggade budgivningar där de enda vinnarna är banken (som får skapa skuldvalutan) och mäklaren (som står och tittar på och gnuggar händerna av förtjusning).

En sak till angående kapitaltäckningar och riskvikter. Andra former av lån har haft andra riskvikter, oftast högre. Riskvikter gäller länder också; de mystiska kreditvärderingssinstituten (jag har inte hittat några tydliga uppgifter om dessa, men mycket tyder på att de ägs av bankerna) avgör som bekant en nations finansiella öde genom att godtyckligt ge nationen en ”kreditvärdering”.

Just det, kreditvärderingsinstitut är ett bekant begrepp: det var som sagt dessa entiteter som ledde världen ner i supbrimekatastrofen 2008 genom att fullkomligt felaktigt sätta ned högsta kreditvärdeingen (AAA) på dessa värdelösa lån. Att kreditverderingsinstituten inte styckats upp och förstörts efter detta är avskyvärt. Att de fortfarande har något att säga till överhuvudtaget om är långt, långt bortom absurt.

Hursomhelst, den ”bästa” av dessa kreditvärderingar är AAA. En sådan hög kreditvärdering motsvarar en låg riskvikt – närmare bestämt 0%. Just det – 0%. Det vill säga: om en bank vill låna ut till en stat med AAA-rating så sätts gränsen för hur mycket skuldvaluta banken får skapa endast av hur mycket skuldvaluta nationen (eller dess av samma bank köpta ledare) vill låna. Banken får trycka precis hur mycket pengar som helst och låna ut till en sådan nation. Det är alltså gratis för banken att skapa skuld åt en sådan nation, och räntan för nationen är alltså låg. När ratingen sjunker under AA lämnar riskvikten 0% och går uppåt, och när den understiger B- är den uppe på 150 %.

Allt detta har förstås diversa implikationer – låt oss återkomma till dessa inom kort. Under tiden vill jag påminna om en uppsättninge viktiga och bra bloggar angående valutan: Lincoln, Superzeke, och Dave1bs.

PS. Som bekant håller nu Basel III på att implementeras. Det har varit mycket snömos i pressen om "hårdare" kapitaltäckningskrav. Enligt mina informationer (bankpersonal) går Basel III ut på en individualisering av sirskviktningen för olika skuldslavar; totaleffekten blir dock en ytterligare sänkning av kapitalkraven och en fortsatt tilltagande inflation för att kunna fortsätta blåsa upp bobubblan, osv. Å andra sidan finns en del tecken på att staten faktiskt tänker ta en smula ansvar för omväxlings skull och införa högre kapitalkrav osv i just Sverige: det är detta bankerna och finanshajarna gråter om i Bonniermedia. DS.

Tillägg: Ovanstående var min förståelse efter bl.a ett långt samtal med en bankanställd jag är bekant med. Naturligtvis är den verkliga situationen ännu värre än vad både "Modern Money Mechanics" eller min bankkontakt framställt det som. Läs noga följande citat från Stefan Ingves, vår Riksbankschef (tack Janne!):

”Ett exempel kan belysa vad kapitaltäckningsreglerna tillät och fortfarande tillåter. Antag att vi har en husköpare som lånar 1 miljon kronor och belånar sitt hus till 100 procent. Riskvikten för bolån kan vi uppskatta till 10 procent. I så fall blir de riskvägda tillgångarna för lånet 100 000 kronor. Det totala kapitalkravet är på 8 procent, vilket innebär att banken måste hålla kapital på 8 000 kronor. Det mer relevanta primärkapitalkravet är 4 procent, så primärkapitalet måste motsvara 4 000 kronor. Av primärkapitalet kan 30 procent vara hybrider av olika former. Det innebär att en bank kan komma undan med ett eget kapital – riktigt aktiekapital och upparbetade vinster – på 2 800 kronor för en utlåning på 1 miljon kronor. Ger 2 800 kronor i förlustabsorberande kapital tillräcklig motståndskraft vid utlåning på 1 miljon kronor? Mitt svar är nej”

Källa: http://www.riksbank.se/upload/Dokument_r.../091119.pdf

Jag hoppas att vi nått ner till lökens innersta lager: 2800 kr av riksbankspengar krävs för att din bank skall skapa

1 000 000 kr i skuldvaluta och -1 000 000 kr i skuld. Tack igen för förtydligandet Janne! Här är Jannes blogg: http://superzeke.wordpress.com.